Samma datum - tre år i rad

Grattis på 2-årsdagen, Ida!  

Dags äntligen för Sinnescirkus, Henrik Fexéus show med psykologiska experiment och illusioner. Vet inte riktigt vad jag förväntar mig, mer än att bli överraskad. Jag vet i alla fall att jag var mycket fascinerad av TV-programmet Hjärnstorm, som visades på SVT för nåt år sedan. Han lyckades t ex få en samling värnpliktiga att bjuda närmare 400 kr för två hundralappar:

får mammor att glömna namnet på sitt eget barn:

Enkel psykologi, kanske, men det ska bli väldigt intressant ikväll!

Idag har vi bakat fågelbon. Egentligen en kaka som passar bäst till påsk, men vem kan vänta!?

Lätt som en plätt, i alla fall. Man smälter blockchoklad och blandar med Kellogs AllBran (dom där flingorna som är långa smala bruna stavar). Sen pytsar man ut i folieformar och gör en liten grop. I gropen lägger man godisägg av önskad sort. Jag gjorde hälften med chokladägg och hälften med skumägg. Och ja - vi har provsmakat...     

Just nu ser det ut så här:

Men HUUU sicka nätter vi har haft de sista veckorna!! Ida somnar oftast utan protester, allt mer ofta går hon till och med upp och lägger sig själv, vinkar gonatt och vill inte göra nån större affär av det. Ibland har jag följt med upp, tyngd av lite dåligt samvete för att jag jobbat hela dagen och inte är hemma innan läggdags, och sugen på att sitta på sängkanten och småprata en liten stund. Men då mötts av ett "Nää!! Jag ska sooova! Gååå!". Eller till och med "Gå å pussa pappa istället!!"

Men nästan alltid framåt halv tolv har vi den sista tiden väckts av en hysteriskt gallskrikande tjej, som kastar sig fram och tillbaka, står i sprättbåge rätt bakåt rullar med ögonen och dunkar huvudet bakåt och slår i lite av varje. Lyfter man upp henne (vilket känns rätt naturligt) värjer hon sig och det blir inte det minsta lugnare. Så kan det hålla på i över en timma, med verkligen gallskrik och en helt genomsvettig liten tjej som resultat (lika genomsvettiga föräldrar med), som tillslut somnar av ren utmattning. Tänk att det skulle ta över en vecka innan det slog oss att det var precis så hon betedde sig när hon hade nattskräck, för ungefär ett år sedan! Bara den tanken var väckt, satte vi igång med Operation Nattskräcks-eliminering - dvs att prick två timmar efter att hon somnat - i god tid innan hon sätter igång - väcker vi henne ordentligt, och söver om henne. Känns väldigt motstridigt just då, eftersom hon sover lugnt och fridsamt. Men faktum är att nu har vi gjort så varje kväll i snart en vecka, och inte en enda nattskräcksattack!

Äntligen blev det lite vår! En del snö kvar är det fortfarande, men solen värmer verkligen och de sista dagarna har vi haft plusgrader. Vi gick på en expedition på andra sidan diket, in i "skogen" - Ida banade väg, och jag fick hänga på. Ivrigt ropandes "Kom nuuuu, kom nuuu" stånkade hon fram mellan grenar och över kvistar, stenar och snöhögar.

Och lite bilder

Jag sminkar mig ALDRIG! Detta till trots, så möttes jag av denna syn härom dagen:

Nånstans ifrån har hon ju ändå fått det här med både mascara och läppstift, men jag undrar verkligen varifrån? OK. Mascara smetar jag väl på nästan varje dag, men läppstift!?