När man får ett sånt leende som jag fick för en stund sen, då glömmer man snabbt allting som har varit jobbigt! I förrgår kväll var vi nere på jobbet och hälsade på. Ida var i högform och tittade storögt på alla blåklädda tanter med pipiga röster som böjde sig ner och gjorde konstiga miner. Hon var också fascinerad av blippande skärmar och lampor (så klart). Hon var till och med inne och hälsade på hos en nyopererad farbror, och hon gjorde sig ganska bra i rollen som sjuksköterska, tycker jag!

När vi kom hem till mormor och morfar (där vi skulle sova över) så startade ett dygn av mer eller mindre ihållande gallskrik. Man tror ju att efter en natt av träget skrikande så blir man rätt trött och sover sen på dagen. Särskilt om man är bara sju veckor. Men inte. Istället blev hon övertrött och kunde inte varva ner på hela dagen. Pust! Hur som helst, med det hysteriska otröstliga skriket ringande i öronen tog vi oss de åtta milen hem och så småningom slocknade hon i går kväll i pappas famn (känns ju kanon som mamma att inte kunna trösta sitt barn på ett helt dygn, och så kommer pappa hem och lyckas på ett par minuter... i alla fall kändes det så) och sov sen som en stock hela natten. Fram till fyra i alla fall, käkade, somnade om till sju, käkade, käkade, käkade, skrek en vända och så nu, vid niorycket verkar det som om hon har kommit till ro. Det var då hon levererade en hel serie av helt ljuvliga leenden och jollranden, som får en att fullkomligt smälta, och tycka att förra natten och dagen - det var väl ingenting!! :-)

I lördags morse stuvades bilen med barn och packning och vi åkte mot Småland och Bodafors för att besöka FairEnough-mässan. http://www.getoutbloggen.se/?p=1144 De yngre 80% av familjen mötte sedan upp pappan, som spenderat föregående kväll i Växjö med arbete (det var visst nån 200-årsfest också). I dagarna två gick vi sedan och dregglade över diverse friluftsprylar och provade på aktiviteter. För Idas del blev det första gången hon sov i husvagn. Svårt att säga om hon gillade det, men hon passade in väldigt bra i friluftsmiljön i sitt underställ i merinoull, sin Haglöfssovsäck och sin Patagoniaoverall. Det var bara husvagnen som kändes lite fel, men vi ursäktar oss med att det kändes för kallt och för tidigt i livet för att sova i tält. Nästa år blir det ”på riktigt” På kvällen bjöds det till ”Outdoor Party”, vilket innebar mat i massor, ett band som spelade Creedencecovers, nån jeppe som spelade digeridoo och fullt av likasinnade friluftsmänniskor som smälte dagens mässa.  Vi gick  tipspromenaden också, och idag minsann ringde en herre från Bodafors och meddelade den glada nyheten att Ida Falk har vunnit andra pris, och Andreas Falk tredje pris – totalt 3000 kronor att handla för i butiken! Tur man inte handlade allt man ville ha i helgen! (Vilket i och för sig inte 3000 spänn hade räckt till…jag ville ha minst halva butiken…)

På uteplatsen skruvas det nu skärmväggar, och sedan är nog faktiskt det projektet klart. Och än har sommaren inte ens börjat! Vi är mycket nöjda!

Idag har vi varit och vandrat, Ida och hennes mamma. 7,5 km på Hybergsleden i Hudene i bärselen och med tyggsäcken fyllld av kaffe och muffins till mamma och blöjor och tvättlappar till Ida. Underbart! Det märks att man har varit ute hela eftermiddagen när ens barn har kaffefläckar på kläderna och mossa i blöjan när man kommer hem! Senare i veckan ska hon hänga med morfar ut och testa geocaching.

Nu har det snickrats uteplats! Tunnan har grävts ner och klätts in i samma trallvirke som själva golvet. Ida har fått vara med så klart. Med ett par "Peltor Kids" låg hon och sov så gott i sin vagn större delen av tiden och stördes inte alls av sågande, spikande och skruvande. Tunnan är redan provbadad flera gånger (första gången redan innan det fanns nåt golv att gå på, vem kan hålla sig, liksom....) , men den officiella invigningen blir ikväll. Philip, Wilma, Ida och jag är ensamma hemma, medan pappan är i Växjö och roar sig. Så det blir grillning på uteplatsen med efterföljande dopp i badtunnan. Ida får väl vänta ett tag till innan hon gör premiär i tunnan, men resten av festligheterna får hon ju vara med på. 

Hon väger förresten över fyra kilo nu, och är 51 cm lång! Så till alla er som frågar och frågar - jo, vi tror att hon får i sig tillräckligt med mat! :-) Hon har tre valkar på varje lår och en präktig dubbelhaka.

Min fotskada läker fint som tur var. Jag körde ju med mossrivaren i påskas, när en av stålfjädrarna lossade och fjongade iväg med en väldig fart, och borrade sig ner genom både stövel och fot.  Jag kunde konstatera att jag har bra blodcirkulation i fötterna för det var väldans vad det vällde på. Men jag måste haft riktigt mycket tur, för alla viktiga kärl,nerver och skelettdelar verkar ha klarat sig fint. Inte ens någon infektion eller släng av stelkramp har jag märkt av. Jag fick ringa sjukvårdsupplysningen för första gången i mitt liv (nej, andra, första gången var när Ida var i magen och jag råkade peta lite på ett eluttag när jag målade om i flickrummet...).

Återkommer med bilder på hela uteplatsen när vi har fått upp skärmväggarna också.

Jag har gjort en snabb sammanställning av de vanligaste fraserna i mitt liv just nu.

Ja hon är liten.

Nej, hon föddes inte för tidigt, utan bara sex dagar innan beräknat, vilket räknas som helt normalt. Ja, hon är liten.

Dags för en kopp kaffe och en bulle va?

Ja, amningen fungerar bra

Skulle det inte sitta fint med en kanelbulle?

Ja, det finns tillräckligt med mjölk. Ja hon äter bra.

Nej, det är inte så jobbigt på nätterna. Hon äter var tredje timma ungefär. Och ja, amningen fungerar bra.

Ja, hon är lite liten, men hon växer som hon ska. 3600 gram väger hon nu.

Hon är nog mest lik sin pappa till utseendet (men har nog fått mammas intelligens istället)

Jadå, vi mår bra. Ja, allt gick jättebra. Det blev akutsnitt på slutet men allt gick fint ändå.

Vad sägs om kaffe och en kanelbulle? (denna fras jobbar jag på att säga lite mera sällan)

Jag tog stygnen förra veckan. Nej, det gör inte ont längre.

Vad sägs om kaffe och en vaniljbulle?

1 månad gammal, 49 cm lång och 3660g tung. Hon börjar bli stor, våran Ida! :) I helgen har hon dessutom gjort sin debut som påskkärring. Sötast i stan, om ni frågar oss!

Dagarna rusar verkligen fram. Jag trodde man skulle bli uttråkad och less av att vara föräldraledig. Inte hade jag kunna drömma om hur mycket man kan hitta på för att fördriva all ledig tid! Förutom att byta blöjor, mata, trösta, lyfta upp, lägga ner, ta långa promenader med barnvagnen...osv... Vi har haft besök av tvillingarna Moa och Ellen med föräldrar. Tjejerna är hela tre veckor äldre än Ida, men exakt lika stora. Fast lite dåligt inflytande hade de allt på Ida - på något subtilt sätt fick de henne att visa upp sig från sin allra gnälligaste sida denna dagen. Samtidigt som de själva självklart var alldeles bedårande och låg tyst och stilla och jollrade i kör!

 Jag har redan blivit tillfrågad om jag vill gå in och jobba lite i sommar, men jag tror faktiskt att jag står ut med mitt liv som det är just nu :-) Har ju alltid jobbat jättemycket, och framförallt på somrarna, så på nåt vis känns det som om det är min tur att vara ledig lite nu, och slippa dela upp alla extrapassen och dubbelpassen som ingen vill ha, men som alla delar på för att åtminstone erbjuda lite ledighet åt var och en. Nä, då är det rätt gott att ta långa promenader, en kopp kaffe i solskenet, lyxa till det med fotvård och besök hos frissan (jag har numera valk-fria fötter och tjusiga slingor i håret). Vem hade trott att man skulle hinna med allt det här!? Vi som blev varnade för att man inte skulle hinna ta på sig byxorna förrän kl 15 och att man skulle stå lutad över diskbänken, ammandes med den ena handen och ätandes micrad mat (som man har lagat i rikliga mängder och frusit in under slutet av graviditeten enligt allas råd) med den andra handen. :-) Det har än så länge inte hänt en enda gång...

Härom dagen var vi och hälsade på hos moster Erika också och blev riktigt uppassade med god mat och gott kaffe framför eldstaden.

Dagens projekt blir att fortsätta med uteplatsen. Vi har köpt in en badtunna som nu står på plats, någon decimeter nergrävd i backen (det blir rätt mycket jord och sand som grävs upp ur en sån grop, märker man... särskilt dan efter i den stackars ryggen). Nu återstår att lägga trall och bygga in tunnan - sen går det bra att komma och provbada!

Uppdaterar bloggen en gång till idag, det har hänt viktiga saker:

VITA BLIXTEN GICK IGENOM BESIKTNINGEN!

:-) Lyckan är stor! Endast ett litet läckage mellan främre och bakre ljuddämparen efter att vi bytte den bakre i vintras. Men det är ju bara att dra åt lite.

Nu ska jag banne mig kosta på henne nya torkarblad.

Nu är det nervöst! Vita Blixten är på besiktningen. Innerst inne inser jag ju att den lever på övertid sedan ett tag. För att tala i jobbtermer, så är det 0 HLR sedan en lång tid tillbaka. Men ändå. Hoppet gror nånstans där inne ändå… hoppet om att hon ska få rulla ännu några mil… Jag har gjort mitt bästa, kollat lyktorna och blinkersen och lagt fram varningstriangeln i bagaget lätt åtkomligt. Hon är fortfarande ren sedan svärfar tvättade och städade ur henne. Igår kväll i skydd av mörkret var jag även ute och limmade (!)  fast ett av de främre torkarbladen på själva vindrutetorkaren. Lite snålt, jag vet, men om bilen ändå inte går igenom besiktningen, så är det ju onödigt att ha kastat ut 387 kr på Shell för ett par nya torkarblad, tänkte jag…

I fredags var jag och Ida på tjejkväll i Alingsås. Vi spelade spel. Retro hette det. Väldigt kul. Jag tycker väl kanske inte att Ida bidrog så där jättemycket till att svara på frågorna, men får försvara henne med att hon ju faktiskt inte var född på 1900talet så då är det inte så himla lätt att ha koll på vilka filmer som var populära osv.

I lördags åkte vi alla fem ner till Kinna och gjorde en visit hos Idas mormor och morfar. Mormor hade lagat ett rejält lass av sin världsberömda lasagne. Vi tittade på lammen (som till barnens förtjusning döpts till Philip & Wilma), sköt med pilbåge, kastade pil, hoppade i hö mm. Jätteidylliskt! Vi var även över en sväng till faster Birgit och hälsade på. Hon hade stickat världens finaste lilla pippi-tröja och två jättefina filtar till Ida!

Idag har dom varit och hälsat på från jobbet. Verkligen jättekul att träffa dom men herregud vad man faktiskt längtar tillbaka! Kan man både tycka att det är fint och priviligierat och jättemysigt att vara föräldraledig OCH samtidigt längta efter sitt jobb? Jag gick ju hem två hela månader innan Ida kom dessutom, så jag har hunnit vara hemma länge… Får snart åka och hälsa på. Ida fick jättesöta kläder och hennes mor & far en bröllopspresent i form av jättetjusig frotté till badrummet. Tack alla ni!

Åtta minuter kvar till besiktningen...

Ida har badat! Tydligen var det inte så kul att stoppas ner ensam i en plastbalja på en bänk i tvättstugan. Nä, men när man får ligga tillsammans med sina syskon i ett riktigt badkar och sträcka ut sin numera 48 cm långa kropp - DÅ är det RIKTIGT härligt! De har börjat läsa för Ida också, ur hennes pekbok om fjällvandring. Hon lyssnade mycket uppmärksamt och jag skulle bli förvånad om hennes första ord inte är något av "multifuelkök", "kisspaus" eller "skitväder"!

Igår åkte vi ner till Kinna över dagen, Ida och hennes mamma. Vi var och hälsade på Louise och lilla Alva. Det blev precis som vi fantiserat om när vi pratade om hur det skulle bli att ha två små spädbarn frampå vårkanten - vi satt ute i solskenet med fleecetröjor, och åt hembakta bullar och drack termoskaffe, medan våra små A-barn låg och sov fridfullt i sina vagnar. Vilken idyll! :-) Ida och jag hann också med att svänga förbi och hälsa på morfar och mormor på deras respektive jobb. Väldigt uppskattat! Från fyra till åtta på kvällen sov Ida som en stock! Det blev dyrt. Men praktiskt. Hann handla en vårjacka på Lindex. Underbart att kunna slopa den svarta jättestora vinterjackan jag köpte i höstas. Jättepraktiskt när det är kallt och man har en stor mage att skyla. Men inte fram på vårkanten när solen skiner och man är smal som en tandpetare (nåja, inte ännu kanske... men allt är ju relativt...)

Idas pappa jobbar hemifrån nu. Eller jobbar... Jag smög runt likt en paparazzifotograf i morse och kom på dom! Där satt dom tillbakalutade med benen upplagda och lyssnade på radio och halvsov! Såg i och för sig rätt gott ut. Och jag fick en stund över till att baka lite bullar. Dom börjar redan gå åt! Och i nästa vecka blir det mera gäster. Helena kommer med sina tvillingar bland annat och hälsar på.