Linnéa tycker jag är kass på att blogga. Jag säger att jag inte har nåt att blogga om, inget händer i mitt liv nu. Man kan inte blogga om foglossning, förvärkar och en unge som sparkar och sparkar och sparkar så jag tror den snart har sparkat sig ut genom navlen... (tittar man efter, så ser man ett ståtligt blåmärke runt navlen som bevis på just detta). Linnéa säger att det kan man visst det. Så okej då :-)

Imorse vaknade jag 2.52 Känns lite tidigt, även om jag somnade redan innan Beck-filmen var slut igår. Alla pratar om att man ska passa på att vila och sova så mycket som möjligt nu, men det är lättare sagt än gjort. Särskilt med en alien som lever rövare i flera timmar så magen står i fyra hörn. Nä, jag tillhör nog inte dem som kommer sakna magen och sparkarna när det här är över...

Vita Blixten är ute på sitt livs viktigaste uppdrag. Svärmors och svärfars bil gick sönder i helgen. Och med barnbarn som väntas på två håll ungefär samtidigt och med blivande syskon som behöver tas om hand med kort varsel är det lätt att inse smidigheten i att ha tillgång till bil. Med tanke på att det är tre veckor kvar till besiktningen och det luktar körförbud och skrotning lång väg så kanske Vita Blixten rullar sina sista mil nu i dagarna. Sorgligt. Själv kommer jag inte ens in bakom ratten längre...