Jag har hela tiden tänkt att jag ska gå tillbaka till mitt gamla jobb när jag är "klar" med min föräldraledighet. Samtidigt har jag tänkt vara hemma ett och ett halvt år ungefär, till nästa höst. För det skulle funka bra att pendla och jobba 2-3 nätter åt gången och bo hos mina föräldrar, som jag gjort innan. Fast som det ser ut nu så vette sjuttan om min arbetsplats ens finns kvar när jag tänker börja jobba igen. Nerläggningen av Skene Lasarett verkar bara galoppera fram, och fortare och fortare går det. Jag tycker det är hemskt. Inte så mycket för oss anställda, för vi kan arbeta någon annanstans. Men för alla sjuka och alla som behöver opereras. För man har liksom ingen färdig plan för vart de ska ta vägen istället. Borås Lasarett är redan överbelastat som det är. För det funkar ju inte så att antalet sjuka sjunker i samma takt som antalet vårdplatser, tyvärr. På personalsidan blir konsekvensen att alla som orkar söker sig nya jobb redan nu - bäst är ju att lämna det sjunkande skeppet medan det fortfarande finns jobb på annat håll.

Jag får medge att jag tänker likadant. Med mina 11,5 år som sjuksköterska är jag relativt sett ganska nyanställd. Det är inte så många år att komma med när det kommer till vilka som får vara kvar på de begränsade platser som blir över. Man säger att ingen ska sägas upp, däremot kan det bli (läs: kommer det bli) tal om förflyttningar och omplaceringar. Till exempel till Borås. Och där vill jag INTE jobba. Så är det bara.

Då finns det några alternativ. Att förlänga föräldraledigheten så länge som det bara går och leva som en kyrkråtta. Nä, jag vill nog inte det. Jag längtar efter att ha ett arbete att gå till, göra kreativa och vuxna saker osv. Inte på heltid kanske, men i alla fall någorlunda regelbundet. Därför har jag jobbat ett par arbetspass sedan Ida var sex månader. Bara för att det känns kul. Ett annat alternativ är att ansöka om vårdnadsbidrag. Men det blir ju samma konsekvens - jag är inte helt klippt och skuren för att "bara gå hemma". Inte i flera år till i alla fall. Sen återstår ju att söka ett nytt jobb på hemmaplan. Så jag ringde till ambulansen här i Herrljunga. De har ju anställningsstopp (så klart). Men han jag pratade med blev verkligen eld och lågor över att det fanns en vidareutbildad och arbetssökande sjuksköterska på hemmaplan. Så han tog mina uppgifter och tids nog släpper ju anställningsstopp och man behöver vikarier osv. Så de skulle höra av sig. Väldigt kul! Spännande också med ett helt nytt jobb, helt nya arbetskamrater och helt nya arbetsuppgifter!!

Så nu blir det att vänta och se då. Än återstår ju nästan ett år av min föräldraledighet. Barnomsorg har vi ansökt om från den 1 april. Ifall det skulle behövas. Och till sommaren lär man ju få jobb lite varstans. Och sen har jag ju faktiskt mitt vanliga jobb kvar. Än så länge i alla fall.

Slutfunderat. Nu åker jag till Ullared med dom andra mammorna. Utan barn!