Måndag eftermiddag ägnades åt att baka kanelbullar. Väldigt gott, väldigt nyttigt (okej, önsketänkande...) men framförallt fantastiskt smidigt att ha i frysen och ta fram "om man får oväntat besök". Inte för att vi umgås med så där jättemycket folk som skulle bli svårt upprörda om det inte dukades fram hembakt då de lite oförhappandes dök upp. Men som sagt... väldigt gott. Jag har alltid velat baka de där lite extra goda kanelbullarna, men samtidigt har det gång på gång blivit receptet som står på baksidan av vetemjölspaketet...

Ida har svidat om till kanelbullebodyn inför baket, så klart

Sen hittade jag det här: http://www.saltakvarn.se/recept/receptblad/kanelbullar.htm 

KANELBULLAR á la SALTÅ

Blanda väl och knåda till en smidig deg. Låt jäsa under duk ca 20-30 minuter.

Blanda väl. Kan sparas i kylskåpet.
Dela degen i 2 bitar. Kavla ut varje bit för sig till 30 cm bredd och 100 cm längd.
Bred på fyllning, tunt men täckande, över 2/3 av degremsan, se skiss nedan. Vik som bilden visar.

Skär 2-3 cm breda remsor, håll i ena änden och rulla till en spiral.
Forma sedan en snäcka eller ögla. Lägg dem på plåt och låt jäsa ca 20 minuter.
Pensla försiktigt med med lite uppvispat ägg och strö över pärlsocker.
Grädda i 225-250 grader ca 5-10 minuter, tills de fått kanelbullsfärg!

Okej, liiiite bökigare, men också VÄLDIGT mycket godare bullar. Jag tog dessutom i lite grahamsmjöl för att få det lite "nyttigare" med fullkorn i. (Okej, för att kompensera det nyttiga, så tog jag istället 1,5 sats fyllning  ). Dessa bullar är faktiskt erkänt goda.

Fars dag firades traditionsenligt med kaffe på sängen till far. Under förmiddagen förärades även jag en handplockad bukett med blommor:

Det var Philip och grannpojken Alexander som tyckte det var synd om alla mammor som inte fick några presenter denna dag. De hade hittat blommorna "i skogen" och plockat en stor bukett. Nu är de väldigt lika blommorna som växer (växte) i vår rabatt på framsidan av huset, men vem bryr sig egentligen? Det är en av de finaste buketter jag någonsin fått :)

Jag tycker det är rätt trist att laga mat. Eller, nej. Egentligen inte. Inte om jag har fått en idé av någon och dessutom allt man behöver finns hemma. Särskilt om man ska göra nåt annat än det "gamla vanliga". Så nu är jag väldigt glad att Louise har börjat blogga om deras "vardagsmat" som inte alls är så vardaglig utan tvärtom jättefestlig, fast det verkar så enkelt! Kolla på http://loulaskok.bloggplatsen.se  Idag blir det lax-wallenbergarna och imorgon fläskkarré med dragonsås :) Tack Louise för inspirationen!

Jag har hela tiden tänkt att jag ska gå tillbaka till mitt gamla jobb när jag är "klar" med min föräldraledighet. Samtidigt har jag tänkt vara hemma ett och ett halvt år ungefär, till nästa höst. För det skulle funka bra att pendla och jobba 2-3 nätter åt gången och bo hos mina föräldrar, som jag gjort innan. Fast som det ser ut nu så vette sjuttan om min arbetsplats ens finns kvar när jag tänker börja jobba igen. Nerläggningen av Skene Lasarett verkar bara galoppera fram, och fortare och fortare går det. Jag tycker det är hemskt. Inte så mycket för oss anställda, för vi kan arbeta någon annanstans. Men för alla sjuka och alla som behöver opereras. För man har liksom ingen färdig plan för vart de ska ta vägen istället. Borås Lasarett är redan överbelastat som det är. För det funkar ju inte så att antalet sjuka sjunker i samma takt som antalet vårdplatser, tyvärr. På personalsidan blir konsekvensen att alla som orkar söker sig nya jobb redan nu - bäst är ju att lämna det sjunkande skeppet medan det fortfarande finns jobb på annat håll.

Jag får medge att jag tänker likadant. Med mina 11,5 år som sjuksköterska är jag relativt sett ganska nyanställd. Det är inte så många år att komma med när det kommer till vilka som får vara kvar på de begränsade platser som blir över. Man säger att ingen ska sägas upp, däremot kan det bli (läs: kommer det bli) tal om förflyttningar och omplaceringar. Till exempel till Borås. Och där vill jag INTE jobba. Så är det bara.

Då finns det några alternativ. Att förlänga föräldraledigheten så länge som det bara går och leva som en kyrkråtta. Nä, jag vill nog inte det. Jag längtar efter att ha ett arbete att gå till, göra kreativa och vuxna saker osv. Inte på heltid kanske, men i alla fall någorlunda regelbundet. Därför har jag jobbat ett par arbetspass sedan Ida var sex månader. Bara för att det känns kul. Ett annat alternativ är att ansöka om vårdnadsbidrag. Men det blir ju samma konsekvens - jag är inte helt klippt och skuren för att "bara gå hemma". Inte i flera år till i alla fall. Sen återstår ju att söka ett nytt jobb på hemmaplan. Så jag ringde till ambulansen här i Herrljunga. De har ju anställningsstopp (så klart). Men han jag pratade med blev verkligen eld och lågor över att det fanns en vidareutbildad och arbetssökande sjuksköterska på hemmaplan. Så han tog mina uppgifter och tids nog släpper ju anställningsstopp och man behöver vikarier osv. Så de skulle höra av sig. Väldigt kul! Spännande också med ett helt nytt jobb, helt nya arbetskamrater och helt nya arbetsuppgifter!!

Så nu blir det att vänta och se då. Än återstår ju nästan ett år av min föräldraledighet. Barnomsorg har vi ansökt om från den 1 april. Ifall det skulle behövas. Och till sommaren lär man ju få jobb lite varstans. Och sen har jag ju faktiskt mitt vanliga jobb kvar. Än så länge i alla fall.

Slutfunderat. Nu åker jag till Ullared med dom andra mammorna. Utan barn!

Igår kom det en störtflod med dreggel på kvällen. Ida satt på golvet i badrummet medan vi andra grejade lite på övervåningen, när jag tittade till henne efter någon minut var hon helt GENOMblöt! Jag har ju hört att dom kan dreggla lite mer när dom får tänder, så in med ett finger i munnen och visst - en liiiiiten liten liten VASS tagg. Så var det överstökat. Smidigt och snabbt och smärtfritt. Synd att alla har hetsat upp och skrämt en så över hur hemskt det skulle vara att få tänder. Så nu borstar vi. Två gånger om dan. River nog skönt för hon gapar så snällt när hon ser tandborsten.

Nya favoritsysselsättningen är att dra ut sladdar och smaska kontakt. Gärna den till golvlampan i hallen. Jag är inte helt säkert på att detta är så där jättebra. I alla fall känns det ju som om det är sunt att man lär barn från början att inte äta på elektriska saker. Nu finns det ju såna där proppar som man sätter i vägguttagen så att de små genierna inte ska kunna stoppa in fingrar eller andra petgrejor i. Men finns det nåt som man sätter ÖVER en redan istoppad kontakt, så att den inte går att rycka ur? Eller har småbarnsföräldrar inte golvlampor kanske...? Idéer och förslag mottages tacksamt! 

Igår var det då äääntligen dags för tjejkväll! Jag hade skrapat ihop nio av mina vänner - nya som gamla - och bjudit hem dem på mat och badtunnebad och en smula bastande. Mycket härligt! Sex av oss har dessutom kläckt ur oss barn under året, så detta var för åtminstone oss första kvällen "själva" utan män och barn. Jätteskönt. Och jätteroligt! Papporna förpassades hem till en av de andra gräsänklingpapporna där de umgicks med varandra och varsin pizza, samt alla barnen. De hade det (nästan) lika trevligt som vi. Måste vara jätteskönt för barnen att få lite egentid med pappan också och komma ifrån mamman en liten stund. Förmodligen även jättenyttigt för mammorna att inse att någon annan än de själva kan klara av att få det lilla livet att överleva ytterligare några timmar... trots att man inte är där och vet bäst

Jag måste säga att det är helt fantastiskt att bada badtunna. Varmt och skönt och utomhus och frisk luft, fackelsken runt om och en brasa i eldkorgen på gräsmattan. Underbart! Ännu mera fantastiskt nu när det dessutom börjar bli lite mörkare, kallare helt enkelt mysigare. Att sitta nersänkt i 40gradigt vatten i fackelskenet och titta på stjärnorna är verkligen en njutning!

Lär inte dröja länge tills nästa gång!

Det gick alldeles utmärkt att göra egen sushi. Det fina med att göra hemlagat är att man får ta hur många som helst, och kan välja endast av de allra godaste. Vi fick för ett tag sedan en bok med 100 olika sushi-recept, så det är bara att beta av de resterande 95 framöver :)