Ida med en nyfunnen kompis på Lek- och Buslandet i Örebro

     Morgonmysbus på hotellet

Åka bil långt är rätt så mysigt

Tre trötta barn somnade i bilen på vägen hem

Det blev en mycket lyckad helg i Örebro! God mat, massa bad och nöjda barn och föräldrar. Och farmor och farfar verkade nöjda de också. Hotel Plaza hade öppningserjudande så vi fick ett jätteflott familjerum med plats för alla fem för samma pris som vi skulle fått ge på Ibis. En utmaning att sova alla fem i samma rum, men det gick riktigt bra. Fantastisk bedrift av Philip och Wilma att kunna sova i det oväsen som Ida åstadkom framförallt natt nr 2...

När klockan var fem hade vi åtta gånger väckts av ett hysteriskt gallskrik och en kallsvettig illgastande unge som kastade sig fram och tillbaka i sängen i vild panik. Natten innan hade haft tendenser till att vara likadan, men inte på långa vägar lika illa. Någon gång i veckan har hon liknande nätter då man väcks av hennes panikslagna skrik. Hon är inte vaken och inte kontaktbar. Det går heller inte att väcka henne. Tar man upp henne (vilket är det enda man vill när hon verkar ha det så himla jobbigt) - så värjer hon sig, sliter sig för att komma loss, kastar sig fram och tillbaka. Sen - efter fem eller tio eller femton låååånga minuter - somnar hon lika plötsligt som hon vaknade. Ofta kommer första "attacken" efter någon timma sedan hon somnat på kvällen. Har googlat sedan vi kom hem, och kommit fram till att det måste vara nattskräck hon har - en variant av att gå i sömnen eller att ha mardrömmar.

Tydligen händer det oftare om man har dragit på sig sömnbrist under dagen. Och dagarna i Örebro var ju synnerligen intensiva med simhallsbesök hela den ena dagen och Lek- och Busland andra dagen. Visst sov hon i sin vagn både på lördagen och söndagen, men inte lika länge som hon gör en normal dag hemma, och framförallt kom hon inte i säng så tidigt som hon hade behövt på kvällarna. Framför allt kanske för att hon inte kan somna med fullt av folk i rummet. Hemma så lägger eller sätter vi ner henne i spjälsängen helt vaken. Hon sitter och pillar och grejar med nåt, eller ligger och gosar med sin filt och småpratar för sig själv tills hon somnar. Hon är alltid själv och det är mörkt och tyst i rummet. Att försöka somna mitt under melodifestivalen med fullt med folk i rummet kan inte vara det lättaste. Det hade nog inte jag heller klarat av.

Hur som helst nu har jag läst på allt jag hittat om nattskräck (http://www.eckerberg.se/be/nattskrack.html  är den bästa sidan jag hittat) och förstått hur viktigt det är att sköta rätt antal timmar sömn per dygn för att minska risken. Även om barnen inte kommer ihåg något alls efteråt, eller ens upplever skräck eller rädsla under själva attacken, så är det ruskigt jobbigt att se ens lilla knyte så alldeles utom sig. Och ur rent egoistiskt perspektiv är det svårt att vara käck, pigg och glad när man har varit uppe åtta kvartar på en natt och vyssjat, gungat, burit, lagt ner, burit mer.... Nu sover hon sedan tio i sju. Risken är väl att det blir en tidig morgon för mig imorgon, men jag tar gärna det om hon får sova i lugn och ro hela natten fram tills dess.

Kreativiteten går annars framåt. Idag har jag sytt en västklänning och ska snart ge mig på en mössa eller två. Ska se om det kommer upp lite bilder ikväll eller under morgondagen.

 

Malin

8 februari 2010 20:56

Jobbigt för er. Det är inte alltid så lätt att hålla på sovtider och mattider. Och jag känner alltför väl igen det där med att inte kunna somna lika lätt när det inte är som vanligt... tycker att nu när det är tredje barnet borde hon vara van vid stim och stoj och kunna sova när som helst var som helst. Men inte då. Man kan ju missa något!? Loke är den som är lättast, Embla är fullkomligt hopplös, hon har ju svårt att somna hemma oxå :-( menmen inte mycket att göra nåt åt.

http://www.femifamiljen.bloggagratis.se

 

Anneli

9 februari 2010 21:54

Så det finns en "diagnos" på dessa skrik attacker. Sixten beter sig exakt likadant som du beskriver Hanna. Va jobbigt det ÄR! Hoppas det går över snart.

 

Marie

2 mars 2010 18:01

Hej.
Har en 4-årig tjej med nattskräck. Det kommer och går, men nu senast var det värre än vanligt. Hon höll igång i en halvtimme och sen vaknade hon till och undrade vad jag gjorde där :S Själv var jag helt slut efter att ha försökt lugna henne och sett till att hon inte gjorde illa sig själv när hon viftade som värst. Jag har tagit upp det här med BVC men dom verkar inte heller riktigt veta vad man ska göra, så det blev till att googla och på så sätt hamnade jag här.
När min tös haft sin attack så brukar hon vara på väg att börja om en gång till efter ca en timme, men jag har kommit på att om jag väcker henne då så blir resten av natten lugn. Men det innebär ju att man själv inte sover nåt vidare. Hon är däremot (tackochlov) helt ovetande om vad som hänt.
Man känner sig otroligt maktlös som förälder att se ens barn förändras så fullkomligt och bli så aggressiv.
Förhoppningsvis ger det med sig när hon blir äldre.

Ha det bra,
Marie

 

Maria

2 mars 2010 19:09

Tack för ditt inlägg, Marie. Jag har också läst/hört att om man kan se ett mönster i när attackerna startar, kan man mota dem genom att väcka barnet en stund innan. Jag har tyvärr inte sett något sådant mönster, utan när det väl är igång är det igång. Dock har det blivit väldigt mycket bättre sen jag blev väldigt noggrann med att hon ska sova ordentligt på dagen och komma i säng på kvällen, även om det händer roliga saker och hon hellre är vaken. Hör gärna av dig igen, vore kul att byta erfarenheter.

http://falk.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

//

Lite blandade bilder från sommaren som gick...     Ida var med mormor och morfar en helg vid Mölarps Kvarn strax utanför Fristad, där de levde vikingaliv och njöt av den vackra naturen.       Morfar och barnbarn     På väg för a...

Vi hittade Pyttelitens Ridlekis i Horla. En fantastiskt fin liten ridskola med hemma-känsla. Massor av pyttesmå hästar och pyttesmå barn om vartannat. Ida älskar att pyssla med hästarna och att rida. Nästan alltid rider vi ut, vilket innebär en skön ...

        Vi gick Linnémarschens Adventure Walk i Borås idag. Fantastiskt arrangemang och som tidigare år med ett fantastiskt vårväder! Ida fick egen nummerlapp och gick större delen av de sex kilometrarna själv. Med stavar.       För...

            Vi tog en tur med bilen, och hamnade på "andra sidan" av Hornborgasjön.  Vi brukar alltid åka till Trandansen vid västra sidan om Hornborgasjön, mellan Falköping och Skara. Men på andra sidan hittade vi till ett jättefint Natu...